Elin Jaconelli

min blogg

 
 
 
jag har fått en del kommentarer om att min blogg inte är "som den var förr". det finns flera förklaringar till det... dels så är inte jag samma person nu när jag närmar mig 30 som jag var när jag var 20. jag värderar mitt privatliv på ett helt annat sätt nu. vilket parti jag röstar på, vem jag dejtar & vad mina föräldrar gör hör helt enkelt inte hemma här. dels så ska jag bli lärare & måste tänka till en extra gång innan jag lägger upp något på sociala medier. mina framtida elever behöver inte veta allt om mig. men, jag har också lärt mig den hårda vägen hur tufft det är när man bjuder in sina följare att dela ens lycka & den lyckan försvinner. då tycker ens följare (kanske med all rätt) att de har lärt känna en & tror sig ha rätten att bjudas in även i sorgen. man förväntas förklara vad som hände. vad som gick fel. jag kommer inte att sätta mig själv i den situationen fler gånger. jag vill inte längre skriva en dagbok som alla får läsa. mitt privatliv måste få vara mitt & tyvärr gör det att bloggen upplevs som ytlig.
 
jag har inte samma tid för bloggen nuförtiden heller. för tillfället läser jag första terminen i mitt andraämne engelska & det är ett helt annat upplägg än i svenskan. vi läser flera kurser paralellt, tentar av kontinuerligt & har läxor & uppsatster varje vecka i mer eller mindre alla kurser. arbetsbelastningen är väldigt hög & jag hinner inte med så mycket annat än pendling, föreläsningar & plugg just nu... jag är färdig med delkursen i historia, men läser nu ordkunskap, grammatik, skriftlig språkfärdighet, literatur & andraspråksinlärning. snart även fonetik & muntlig språkfärdighet. ni hör ju själva...
 
som ni har märkt så strular min bloggportal väldigt ofta också. bloggen ser konstig ut, bilderna syns inte, utbetalningar blir försenade osv. vilket gör att jag tappar motivationen. ni får ta det för vad det är helt enkelt. ni som inte orkar klicka er in längre för att min blogg har blivit opersonlig är fria att låta bli. ni som vill stanna för att ni har hängt med länge & fortfarande känner igen mig mellan raderna är jag förstås väldigt tacksam för!
 
 
 

 

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas